Justin Timberlake och Graham Potter

Förra söndagen var det Super Bowl, alltså finalen i Amerikansk fotboll, Ett av världens största sportevenemang och inte minst mest pengastinna. Kick off brukar vara strax efter midnatt svensk tid och jag brukar försöka se åtminstone till halvtidsshowen. En storslagen musikshow som nog är ett av de mest prestigefulla uppdrag man kan få som artist. Årets show stod Justin Timberlake för. Här kan ni se hans show: I morse snubblade jag av en slump in på biljettsläppet för just Justin Timberlakes spelning på Friends arena. Jag ringde till Maria och frågade om det inte skulle vara häftigt att gå på spelningen. Det tyckte hon. Men hon hade ett krav. Hon ville ha sittplats. ”Jag är så kort, jag kommer inte se ett skit annars!”. jaja, det är ju alltid mer känsla i ståplats men, vi fick mötas halvvägs och två sittplatsbiljetter bokades. Det ska bli riktigt kul att se Justin Timberlake. Jag har tidigare sett SHM, David Guetta, Avicii och några andra stora house-akter, men aldrig en sådan här riktig världsartist live förut.

På torsdag reser Arsenal till Östersund för det första av två möten mot Östersunds FK i Europa league. Det är verkligen en helt sanslös resa som Östersund har gjort. Extra stort är det dessutom sett till att Östersund för bara 7 år sedan förberedde sig för sin kommande säsong i division 2 Norrland. Kan ni se Lindsdals IF eller IFK Berga spela sextondelsfinal mot Arsenal i Europa league om 7 år? En stor del i denna resa har såklart lagets tränare Graham Potter som tog över laget 2011. Jag såg en fin artikel från honom på en sajt som heter coaches voice där han berättar om när han först anlände till Östersund, om hur hans fru konstant grät första halvåret till succén i Europa league. Väldigt läsvärt. Ni hittar artikeln här:

I veckan väntar tre nomineringsstämmor för min del. På onsdag bär det av till Hultsfred, följt av Vimmerby på torsdag. Men först väntar ikväll en utflykt till Mönsterås. Det är kul att få åka runt på alla stämmor och träffa glada och taggade moderater, men jag får nog tillstå att det är ganska så skönt att vi i Kalmar redan har våran avklarad och att man därmed tagit sig förbi den nervositet som det såklart innebär att kandidera på en nomineringsstämma.